BUP erbjuder särskilt team för döva och hörselskadade

Enheten för döva och hörselskadade finns vid BUP Globen. Teamet tar emot barn och ungdomar upp till 18 år och deras familjer som är döva eller hörselskadade kombinerat med någon form av psykisk ohälsa.

Teamet erbjuder även samtalsstöd till blivande föräldrar som är i behov av att använda teckenspråk. Enheten tar emot patienter från hela Region Stockholm. Mottagningen har funnits i cirka 30 år och deras uppdrag är att bedöma, utreda och/eller erbjuda behandling.

Utöver sedvanlig barnpsykiatrisk kunskap finns här också en bred kompetens i att differentiera - och att se helheten hos de barn och unga som söker hjälp hos dem.

Teamet samverkar med förskola, skola, socialtjänst och habilitering. Sandra Gonzales Hedrén och kollegorna menar att samverkan främjar psykiskt välmående. Vid patientbesök på mottagning anlitas vid behov teckenspråkstolk.

Varför en särskild mottagning?

— Döva föräldrar har beskrivit att de upplever att det kan vara svårt att hitta rätt i det vårdutbud som finns. Föräldrar, barn och ungdomar har själva möjlighet att söka sig till mottagningen eller komma via remiss, berättar Sandra Gonzales Hedrén som är teamledare och sjuksköterska.

— Har man som föräldrar/ barn frågor över sitt barns problematik så finns det alltid möjlighet att kontakta teamet för konsultation. En utmaning kan vara att hjälpa föräldrar och barn att hitta andra kommunikativa vägar i syfte att skapa trygghet och sammanhang, fortsätter Sandra Gonzales Hedrén.

Konstantinos Koutis är psykolog vid teamet och berättar att skolmiljön kan upplevas som en extra utmaning för döva och hörselskadade.

— Det kan vara svårt att tolka intryck runt omkring sig, vilket även kan påverka det sociala samspelet. En del barn och ungdomar kan också ha en språkstörning.

Patientgrupp med eget språk

En del barn som kommer till mottagningen har hörande föräldrar och något som är gemensamt för dessa familjer är att man inte har ett gemensamt ”första språk” om barnet eller föräldrarna är döva eller har en hörselskada.

Det finns många sätt att kompensera avsaknaden av ett gemensamt första språk – exempelvis via beröring och ansiktsuttryck - som ett alternativt uttryckssätt.

Att hamna mitt emellen två världar

Under tonåren funderar många ungdomar över sin identitet.

— Hörselskadade ungdomar kan ibland uppleva att de har en fot i de dövas kultur men också i de hörandes kultur. De befinner sig mitt emellan dessa kulturer vilket kan upplevas som ett utanförskap men också ses av andra som en tillgång, berättar Karin Lindahl som är kurator/psykoterapeut vid teamet.

Att vara döv eller hörselskadad kan vara utmanande, teamets fokus är att stärka resurser som varje individ har för att skapa goda förutsättningar för ett psykiskt välbefinnande.

Ge hopp

Sandra Gonzales Hedrén, Karin Lindahl och Kostas Koutis menar att det i betydligt högre grad finns likheter, istället för olikheter, med övrig barnpsykiatri.

— Som inom all barnpsykiatri handlar det om att stärka personen och att inte enbart fokusera på svårigheter och diagnoser. Att hörselskadan är en svårighet – men inte en identitet. Att den är en del – men inte en helhet.

Publicerad 2019-11-18